Mellan nationell jämlikhet och lokalt självstyre i vården

En fråga som ofta uppmärksammas i media är skillnader i tillgång till vård och skillnader i behandlingsresultat mellan olika landsting. Ska inte hälso- och sjukvården vara jämlik i Sverige? I en avhandling från Uppsala universitet undersöks spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre.

I det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan landstingen bestämma över den egna verksamheten samtidigt som det finns krav på jämlik vård i landet. Mio Fredrikssons avhandling bygger på studier av några av de viktigaste reformerna i svensk hälso- och sjukvård de senaste tio åren, exempelvis Vårdval i primärvården och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer.

– Studien av lagstiftningen kring vårdval visar att politikerna inte diskuterade reformens möjliga effekter på befintliga socioekonomiska skillnader i hälsa eller hur reformen skulle gynna dem med svagast hälsa. Politikerna diskuterade egentligen inte hur den föreslagna reformen skulle leva upp till jämlikhetsmålen i hälso- och sjukvårdslagen. Även om nationell jämlikhet generellt står i fokus för den politiska styrningen idag finns det tydliga tecken på att jämlikhetsbegreppet håller på att förändras och försvagas, säger Mio Fredriksson, doktorand i Hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.

Övergripande visar avhandlingen att svensk hälso- och sjukvård håller på att recentraliseras, det vill säga att makt flyttas från landstingen till riksdag och regering och att staten därmed är mer aktiv i styrningen av hälso- och sjuvården än tidigare. Med detta tappar landstingen möjligheter att anpassa hälso- och sjukvården efter lokala förutsättningar såsom befolkningsstruktur, sjuklighetsmönster eller ekonomi. Besluten i hälso- och sjukvården fattas också längre bort från medborgarnas vardag.

 – Som jag ser det är en av hälso- och sjukvårdens stora utmaningar att hitta nya procedurer för demokratiskt deltagande och demokratisk legitimitet på lokal nivå, säger Mio Fredriksson. De politiska satsningar på att öka medborgarnas förtroende för sjukvården som görs idag handlar inte om att stärka det demokratiska beslutsfattandet utan snarare om att mäta och följa upp vårdens kvalitet och effektivitet samt göra resultaten tillgängliga för medborgarna. Jag skulle verkligen vilja undersöka hur medborgare och politiker ser på den demokratiska styrningen av hälso- och sjukvården. Har patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samma åsikter?

Avhandlingen försvaras den 26 januari.

För mer information kontakta Mio Fredriksson, tel: 070-4008377, 018- 471 65 59, e-post: Mio.Fredriksson@pubcare.uu.se

Läs avhandlingen här.

Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk