Jag minns min nervositet de första arbetsdagarna. Att bara tanken på stora kalla instrument ""där nere"" gjorde mig knäsvag och illamående.
Jag minns hur jag satt i en veckas tid bredvid min inskolande handledare och bara nickade och hummade medan hon berättade och förklarade. Att jag ställde en och annan fråga och begrep hälften av svaret. Hur jag kände mig korkad och ivägen, trots att mina jobbarkompisar var förstående och gulliga.
Jag minns de första gångerna jag var med och assisterade inne hos gynekologerna. Hur jag fokuserade mer på min egen roll än på patienten i britsen. Eftersom jag hade så fullt upp med att hålla reda på vad jag skulle duka fram och hur jag bäst skulle hålla instrumenten.
Men jag minns naturligtvis också många av alla patienter som har passerat under året.
Jag minns en kvinna som på rutinultraljudet i sjuttonde graviditetsveckan fick reda på att fostret hade anencefali dvs saknade utvecklad hjärna! Jag minns hennes bottenlöst förtvivlade gråt, mumlande röster runtomkring henne och ansökningsprocessen för att få avsluta graviditeten.
Jag minns unga abortsökande kvinnor och jag minns våldtagna kvinnor.
Men jag minns också lyckliga patienter. En kvinna som födde tvillingar, som sedan låg tätt tillsammans i den lilla bebissängen på BB. Jag minns blicken i den nyblivne pappans ögon.
Jag minns rekreationsresan vi gjorde med jobbet till Tallin, en vårdag i maj.
Jag minns att jag var med och assisterade en av våra gynekologer under en framfallsoperation. Att jag fascinerades över hur magiskt proliftnätet kunde fästas på plats i bäckenbotten med hjälp av små små titthål i ljumskarna.
Jag minns dagar då jag hjälpte till på gynekologiska avdelningen. Mätte blodtryck och tog tempen, delade ut sjukhuspyamasar och skjutsade ner patienter till operationsavdelningen.
Jag minns många skratt i fikarummet och jag minns restaurangbesök tillsammans med jobbarkompisarna. Jag minns sommarkvällar då vi satt ute och grillade, och jag minns många mörka vinterdagar.
Och jag inser att jag har haft ett bra första år som sjuksköterska. Jag har lärt mig massor om gynekologi och obstetrik som jag kommer bära med mig resten av livet. Oavsett vilken vidareutbildning jag sen väljer.
elidajosefina