Nu har jag arbetat mina två första dagar på barnavdelningen, och jag känner mig välkommen. Det har inte varit några sura miner i stil med ""där brukar jag sitta, faktiskt"" eller ""det där är min kopp!"". Personalgruppen känns tajt och äkta, och mina nya arbetskompisar har ställt intresserade frågor och hälsat mig välkommen. Skönt.
Eftersom sjukhuset är så litet vårdas barn i alla åldrar på en och samma barnavdelning. Det innebär att vi tar hand om alltifrån neonatalbebisar till tonåringar. Häftigt! Tänk vad mycket jag kommer lära mig!
Det har varit två lugna dagar, och jag har haft gott om tid till att prata med mina nya jobbarkompisar och lära mig hitta på avdelningen.
Ny arbetsplats är lika med ny kaffekassa, eller hur? Det är nästan så jag har svårt att hålla mig för skratt jag känner igen mönstret från tidigare arbetsplatser: ”Hej Elida, här har vi våran kaffekassa, två euro i månaden betalar vi, alla betalar, så som sagt, två euro... sa jag välkommen? Personaltoaletten ligger till höger i korridoren”. Kaffekassan är något av en helig relik på alla arbetsplatser! Själv tycker jag kanske att det låter lite illa att kräva ny personal på pengar redan första arbetsdagen... Men jag vet ju att fikapausen är lika helig som Kalle Anka på julafton. Och hur kul är en slät kopp kaffe utan kaka?
Dags att plundra spargrisen...
elidajosefina