Enligt lagen ska svensk sjukvård vara jämlik. Verkligheten ser dessvärre annorlunda ut. Personer med hög social position har större chans att få de bästa läkemedlen och behandlingarna.visar en genomgång av DN. Och klyftskillnaden bara ökar.
– Det här är allvarligt. Bland svenskarna finns en djupt rotad uppfattning att alla ska få vård på lika villkor, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet.
Svensk sjukvård håller i grunden en hög medicinsk klass, vi har en hög medellivslängd och ett system där alla kan känna sig trygga med att få vård den dag de behöver. Samtidigt finns det stora kvalitetsskillnader i vården. Var du bor och vem du är kan avgöra om du överlever en sjukdom. Exempelvis dör fler lågutbildade av sjukdomar som hade kunnat åtgärdas av sjukvården, än högutbildade.
Bland lågutbildade män sker sådana dödsfall av sjukdomar som diabetes och stroke mer än tre gånger så ofta som för högutbildade.
DN har även fått fram i sin genomgång att högutbildade får mer och bättre läkemedel än lågutbildade, även fast de lågutbildade mer ofta är i större behov av medicinen.
– Vi människor har olika utgångslägen i hälsa. Undersökningar visar att vården inte är lika tillgänglig för alla. Lagen säger att vård ska ges efter behov. Kanske måste vi behandla människor olika för att det ska bli jämlikt, säger Marianne Granath, sektionschef på SKL
De skillnader som syns i dag förkom inte i mätningar på 1990-talet och enligt Socialstyrelsen pekar trenden på en fortsatt ökad skillnad.